Kan det våras för dagspressen även om utmaningarna är stora?

3 05 2010

Förra onsdagen införde Dagens Media en debattartikel skriven av mig och Fredrik Rogberg.

Vi tog oss friheten att i den poängtera att i DAGSLÄGET ser det ljust ut för dagspress. Annonsintäkterna ökar och vid en analys kan man också se att att de förlorade intäkterna under 2009 berodde på tappade eftertextannonser och inte varumärkesannonser. I en kombination med att dagspressens räckvidd är fortsatt hög ansåg vi det på sin plats att påminna om detta.

Vi valde denna gång att inte lägga in alla om och men, alla utmaningar och svårigheter, kostnadsutveckling och medieutveckling. Vi valde att lyfta det positiva som faktiskt syns idag. Vi spetsade språket lite, pratade om dödgrävare som förutspått dagspressens död allt sedan jag tillträdde som VD för drygt två år sedan. Vi gjorde det för att snacket om döden kan bli en självuppfyllande profetia. Därmed inte sagt att förändringar inte är nödvändiga. Men måste man alltid säga det – är inte det helt självklart?

Inte oväntat har vi fått kritik av Svenåke Boström, Joakim Jardenberg, Robert Rosén och Bosse Hedin. Fyra erfarna tidningsmän som arbetar som konsulter (inte Svenåke) med att hjälpa tidningar att genomföra förändringar. De intygar alla att de inte känner sig utpekade som dödgrävare. Det är ju bra, för jag tycker också att de brukar framhålla att det finns hopp för tidningarna om de genomför förändringarna. Men samtliga fyra tycker det är farligt, att TU ingjuter falska förhoppningar som kan få tidningsägarna att luta sig tillbaka, samt att vi inte vet vad vi pratar om. Intressant nog används våra egna grafer om fallande prenumerationstäckning i deras egna argumentation, med frågan om vi inte själva vet om att vi har dem.

Jag tycker faktiskt att det är att underskatta såväl TU som övriga tidningsbranschen att vi skulle tro att förändringens tider är över bara för att vi lyfter en positiv nyhet om en analyserad konjunkturcykel utan att skamset samtidigt lyfta allt annat som är negativt.

Det är som om jag själv skulle välja att marknadsföra mig som: Glad 45-årig kvinna som både åker snowboard och längd, med bra jobb, bra lön, bra vinter- och sommarboende, bra räckvidd med alla mina vänner och dessutom tycker jag själv att jag brukar arrangera trevliga middagar och fester. MEN, om fem år går jag antagligen in i klimakteriet, om 30 år kanske jag inte ens lever och min fysiska nedbrytning är organisk.

Det är klart att jag äter väl, motionerar regelbundet och ser över min pension för att ålderdomen ska gå bra. Men måste man varje gång behöva påpeka det? Kan man inte bara få peka på det som just nu är solklara säljargument?


Åtgärder

Information

5 responses

4 05 2010
Svenåke Boström

Visst Anna är det bra att lyfta fram det positiva i att annonskonjunkturen är på väg att vända, vilket även jag gjort internt i rapporteringen på vårt intranät. Men det bir så ensidigt när man gör det på det sätt som du och Fredrik gör.
Var är rapporteringen om uppgången i de digitala medierna till exempel?
Men framförallt borde ni ha tagit ett helhetsgrepp och verkligen diskuterat branschens utmaningar.
Martin Jönsson gör det på ett utmärkt sätt i sin blogg på SvD och skriver bland annat:
”De tidningar som tappat mycket upplaga de senaste åren – eller decennierna – har inte gjort det på grund av samma material finns på nätet. Nedgångskurvorna började långt före nät- och bredbandspenetration tog fart. Sannolikt är det så att de som väljer bort papperstidningen i första hand gör det för att tidningen inte längre upplevs relevant. För att innehållet är för gammalt, för att det inte motsvarar behoven – eller för att det presenteras på ett sätt som inte lockar läsaren och inte utnyttjar papperstidningens fulla potential. ”
Det är där vi har problemen som vi måste fokusera på för att rädda tidningarna, inte en annonsuppgång som mycket väl kan vara tillfällig. Om läsarna fortsätter att försvinna i samma takt som nu, då har vi nog tyvärr snart inga annonsörer heller.

4 05 2010
Anna

Naturligtvis hade jag kunnat skriva en sådan artikel, men det hade varit en annan artikel. Med ett annat syfte.
Dagens Media når annonsörer och vår huvudsakliga målgrupp var att få dem att inte tro att dagspressen inte har räckvidd, inte passar som annonsmedium. Det Martin skriver är riktat till branschen själva tror jag.
Vad gäller de digitala medierna så skickade vi ut en release om vår Internetbarometer igår, som publicerades i såväl Resumé som Dagens Media, som också innehöll positiva nyheter.

4 05 2010
AnnaKarin Lith

Serners debattartikel var riktad mot annonsörer – gott så.
Problemet är att långt fler än våra annonsörer läser inlägget – och nu när tidningarnas kurvor ser lite ljusare kommer detta direkt att användas som argument i ledningsgrupper runt om i landet för att inte behöva tvinga sig själva till de omställningar som krävs.
Man kan i stället börja pusta ut lite försiktigt och prata om konjunkturfenomen – och därmed åter dra slutsatsen att inga större förändringar behöver göras i tidningshusen. Förutom att ”börja ta betalt på webben så att den blir lönsam” förstås.
Självklart sker detta även utan Serners debattartikel. Men till någon hjälp har den knappast varit.

4 05 2010
Anna Serner

Jag förstår den problematiken AnnaKarin. Ledsen att inte kunna leverera hjälp där.
Men TUs kommunikation kan inte bara ha den egna branschen som målgrupp, då tycker jag inte vi tar vårt uppdrag på allvar.

5 05 2010
jardenberg kommenterar – 4 May, 2010 | jardenberg unedited

[…] Kan det våras för dagspressen även om utmaningarna är stora? « Anna Serner […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: