Politiska sakfrågor kräver engagemang

Igår arrangerade vi en valvaka – #aftervote som kändes som ett roligt initiativ. Tack till Greatness PR, för det var de som kom på idén!

Stämningen var hög, men det är klart att den gick ned när det blev tydligt att SD kommit in i riksdagen (twitterflödet visar tydligt vad folk tyckte om det).

Det är klart att det känns förjävligt att nästan 6% av svenskarna uppenbarligen hyser invandrarfientliga åsikter. Det är visserligen stor skillnad mellan norra och södra Sverige, men om man kollar in DNs utmärkta grafik för hur valet gått kommunvis kan man konstatera att invandrarfientligheten finns överallt.

Men jag tycker också att man ska se SDs intåg på ett annat sätt. Dels för att de faktiskt inte har en vågmästarroll, det kräver ett parti som kan samarbeta med andra de andra partierna för att de ska få en maktposition som vågmästare. Men dels för att jag tycker att övriga partier ska skärskåda sig själva och vilka frågor de missat att adressera i valet.

SD har varit oemotsagda, nedtystade och ignorerade. De har inte behövt förklara sin politik, argumentera för sina förslag eller stå till svars för sin budget. De har bara ratats. Men uppenbarligen finns det en opinion i Sverige som faktiskt är invandrarfientlig. Man kan inte tysta den frågan utan övriga partier måste skaffa sig en strategi för att vända den opinionen. Att låtsas som att en opinion inte finns visar inget engagemang för vad medborgarna  ger uttryck för. Det är klart att det är ett uttryck för ett missnöje. Jag tillhör dock dem som tror att invandrarfientlighet bottnar i annat än att man inte gillar andra kulturer utan för att man är rädd för sin egen framtid på arbetsmarknad, att man misstror att man får tillräckligt bra vård eller att skolor har tillräckliga resurser.

Medborgarna röstar med fötterna, det är det val och en demokrati går ut på. Och det är ju bra. OM nu SD ska in i riksdagen får de andra partierna vända det till något gott!

Jag bor på lidingö, där visade det sig väldigt tydligt vad som händer när ett politisk parti slutar lyssna på sina medborgare. Moderaterna (hade före valet över 40%) har beslutat om en halvmiljards-tunnel för att förbättra en trafiksituation. Den allmänna opinion har förgäves försökt stoppa denna (enligt externa konsulter) samhällskonomiskt galna investering. Man har krävt folkomröstning i frågan (vilket medborgarna kan kräva om man är minst 10% av de röstberättigade). Moderater, Fp och Kd har ansett att medborgarna inte förstått. Centern gick emot sina allianskamrater och gick till val på att stoppa tunnerlbygget.

Valresulatet? M -7,6%. Fp -2,6%, kd -0,7. Men Centern + 10,1.

Så kan det gå om man inte lyssnar på medborgarna. Det behövdes ingen folkomröstning, det krävdes ett parti som lyssnade.