Medieetiskt system med eller utan SR?

14 02 2011

I lördags debatterade jag och Mats Svegfors ett utvidgat pressetiskt system, till ett medieetiskt. Passande nog i Medierna, P1.

Vi har olika uppfattning jag och Mats i denna fråga.

Mats tycker att vi dagstidningar (TU) borde prioritera andra frågor än de etiska, (se kommentar på Medievärlden).

Mats menar även att PS-bolagen är formellt förhindrade att underkasta sig annan granskning än den som är reglerad i lag.

Slutligen tycker han att rådande system där granskningsnämnden granskar PS-bolagen, TV4 och den kommersiella radion för saklighet (alla) och opartiskhet (PS) medan PO/PON granskar tryckta publiceringars eventuella publiceringsskada, är bra och oproblematisk.

Vi på TU håller inte med någon av punkterna.

Fråga ett är enkel. TU bestämmer sin egen dagordning och menar att etiken aldrig kan bli nedprioriterad för det skulle skada tidningarnas trovärdighet.

Fråga två är relativt enkel. Vi har tagit reda på att PS-bolagen kan underkasta sig vilken granskning de vill bara de inte frånsäger sig den lagreglerade granskningen. (Vem som har rätt i denna  fråga torde vara en lätt nöt att knäcka.)

Den sista punkten är dock lite mer problematisk. Ska man tro att allmänheten faktiskt inte bryr sig om att publiceringsskada bara granskas i den tryckta pressen, när Granskningsnämnden ändå finns?

Fallet med TV4 nya maffiaserie ställer frågan på sin spets. En anhörig menar att publiceringen av avsnittet fick en 21-åring att begå självmord. Huruvida det stämmer eller inte vet vi inte, men för både TV4 och den anhörige är det naturligtvis intressant att få publiceringen granskad.

Är det en publicerings som borde kunna granskas ur ett brett etiskt perspektiv eller ska granskningsnämnden bara granska den ur ett sakligt perspektiv? (Och om den bara hade publicerats på TV4s webb, då faller det över huvutaget inte under Granskningsnämndens uppdrag. Är det tillfredsställande?)

I DN samma dag som jag och Mats pratade i Medierna, lördag 12/2, där Mats hävdar att allmänheten inte har ett problem att förstå vad som publicerats var och vilken instans man kan vända sig till, sammanfattade ledarskribenten Lisa Bjurwald TV4s dilemma med att ”Bra TV ” gått före pressetik. TV och pressetik?

När inte ens DNs ledarskribent bryr sig om att skilja på pressetik och annan medieetik (för jag är övertygad om att hon behärskar skillnaderna) så kan man fråga sig varför allmänheten skulle göra det. Och frågan är om de har (eller borde ha) kunskapen att göra det? Och frågan är OM denna potentiella okunskap eller ointresse hos allmänheten skadar mediernas trovärdighet?

Om man inte tror trovärdigheten skadas kan man fråga sig varför medierna bryr sig om etik alls? Och då har Mats Svegfors rätt, TU borde i så fall byta dagordning. Och då är vi ändå tillbaka på fråga ett, vi tror inte etiken någonsin kan nedprioriteras. Vi måste alltså arbeta för ett medieetiskt system utan SR. Det är synd.

 


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: