Idag kom den äntligen. OS-sportbilagan. Överlägset vet alla som försökt få översikt på Vancouvers officiella OS-sajt.
Inte nog att sajten är ful och rörig, den har inte svenskarna presenterade eller kommenterade.
Men så kom ÄNTLIGEN pappers-bilagan. Som man kan spara och tumma i hela perioden. Underbart!
Idag har våra nya lokaler använts precis som det är tänkt. Som en mötesplats.
Promedia hade sitt styrelsemöte samtidigt som TU och GFF träffades för att planera ESF-utbildningar.
Mer möten blir det på onsdag när vi har inflyttningsmingel. För er som vill komma men inte fått någon inbjudan, hör av er!
Idag har jag blivit intervjuad i DN i anledning av deras nedskärningar. Statistiken som jag redovisar där visar vilken vilken svår utmaning tidningarna står inför. I eftermiddag kl 16.15 är jag även i Studio Ett, P1 och pratar om detta. Just nu drabbar det ett antal människor på DN, för dem är det fruktansvärt. Men risken är också att fler i framtiden kommer drabbas.
Det handlar som alla vet om sjunkande upplagor, en rådande lågkonjunktur och en eftertextmarknad som i stort nu hittas på nätet. Men det handlar naturligtvis också om höga kostnadslägen och behov av nya affärsintäkter.
Gunilla Herlitz rekryterades för att vända röda siffror till svarta. Facket frågar sig varför man fattar beslutet om varsel just nu. Varslet borde väl snarare kommit för länge sedan tycker jag med tanke på hur det ekonomiska läget sett ut länge.
Jag förstår att facket har som uppgift att motverka att deras medlemmar förlorar jobben. Men jag tycker att det nu är på tiden att branschen enas om en bild av framtiden som inte bygger på vem man företräder. Ett framtidsscenario som är realistiskt för alla som jobbar inom branschen. Chefer och anställda, fast anställda och frilansar. Utmaningarna är så stora att det är dags att samarbeta runt lösningarna.
Birgitta Ohlsson har valt till EU-minister. Visserligen av en motsträvig ordförande Björklund, men ändå.
Glädjande – varför då?
För att hon vågade protestera mot FRA-lagarna.
För att hon öppet vågar stå för att hon är feminist, vilket inte ens jämställdhetsminister Nyamko Sabuni gör.
För att hon är kvinna.
Modiga kvinnors framgångar är alltid glädjande helt enkelt.
Med glimten i ögat gör The Sun reklam för sin papperstidning. På Youtube förstås. Ska man nå målgruppen måste man ju vara där den är…
Idag har jag tackat ja till att vara mentor till en tjej från Rinkeby, förort i Stockholm med högt invandrarantal.
Mentorskapet är initierat av Rinkebyakademin. Som jag förstår uppdraget består det framför allt i att initiera henne (för det kommer vara en hon) i att förstå sociala koder. Hur fungerar en arbetsplats, hur klär man sig, hur pratar man och inte minst hur gör man när man ska ta sig in till stan!? Så illa integrerat är Stockholm att våra förortsungdomar inte ens vet det.
Förhoppningsvis kan jag bidra en smula till en ökad integrering av Stockholm. Inte bara att integrera henne till oss utan också att förstå hur jag som infödd svensk kan ändra mina förväntningar och min attityd så att hela (i ett större perspektiv) samhället blir mer integrerat.
Jag vet att de söker fler mentorer.
På väg från omvärldsspaningen i San Francisco satt en kvinna på flyget och läste på en Kindle. . I den lilla och illa soretarade elektronikbutiken vid mellanlandningen i Frankfurt stod Sonys e-papper på bästa plats.
Betyder det att vi nu bara sett början på en ny pryl i var persons hand?
Idag besökte vi San Francisco Chronicle som ligger i ett roligt och fint hus men med en krympande verksamhet. Efter 7 år av minusresultat har ägarna Hearst dragit åt svångremmen. Man är nu 170 journalister mot 700 för bara några år sedan. Man flyttade nyligen till en våning mot att tidigare suttit på tre våningsplan. Och stämningen är därefter. Ni vet säkert allt detta, liksom jag åtminstone läst om det. Men det är skillnad att befinna sig i det. Ganska sorgset.
Men huset är fint som sagt, även om regnet och kameran i min iPhone inte gör det rättvisa. Och vi träffade Annika Törnqvist som är affärsansvarig för nätet. Annika träffade jag i Stockholm för 10 år sedan när hon jobbade på en av de tidigare webbyråerna. Hon har jobbat på SFO i två år nu och överlevt tre uppsägningar. Man satsar på nätet och Annika verkar vara prioriterad. Hon säger också själv att det känns lyxigt att jobba med en sajt som ökar i trafik konstant, som kan få 60.000 träffar på en halvtimme och som har så engagerade läsare. Många tillhör inte ens målgrupen i San Francisco utan är från andra håll, de som älskar staden och vill följa den på nätet. Många är aktiva kommentatorer och SFO publicerade en rolig artikel om just en ivrig kommentator, som kan skriva upp till 50 kommentarer dagligen. Mr McSweeney (man tror nästan att det är ett skämt med tanke på frågan om kommentatorer är bra eller inte) gillar just interaktionen mest. Jag tycker artikeln visar att ett nytt liv kan vänta för SFO, om de lyckas räkna hem en affär. Annika jobbar nära säljavdelningen och vittnar om hur de får ändra hela sitt förhållningssätt till hur man säljer reklamplatser.
Liksom NYT tänker de börja ta betalt på nätet, snart. I deras fall tror jag att de inte har något större val. Risken för nedläggning lurar hela tiden runt hörnet.
Idag har vi träffat Barbro Osher, en mycket sympatisk och generös person. Vi knöt därmed ihop vårt möte igår med Mark D. Johnson (förövrigt syssling till Tomas Brunegård) som fått en utmärkelse av Osher för sitt arbete i att engagera sig i Sverige. Mark, också en synnerligen sympatisk person, arbetar nu med projekt hur kultur kan överbrygga integrationsproblematik. Detta sammanfaller i sin tur med vår idé om Almedalsseminarium om integration och vem som ska ha rätt att komma till tals. Vi får se hur och om Sverige/San Francisco kan samarbeta i något projekt. Barbro Osher kunde också berätta att grundaren av det ideella journalistprojektet Bay Area News Project, Warren Hellman är en mycket filantropisk miljardär som hon trodde skulle säkerställa projektets överlevnad eftersom han menar att en stad utan en tidning förlorar sitt kitt och sammanhang.
Över till andra innovationer. Vi besökte David Nordfors, Innovation Journalism vid Stanford. Många känner till hans program som handlar om hur journalistik kan bidra till näringslivet. Programmet utvecklar journalister att genom bra bevakning, vilket ibland kräver nischad kompetens samt nätverk och samarbete med läsarna, kunna identifiera nästa framgångsrika innovation. Om ex finansbranschen kunde få den journalistiska produkten kunde de veta hur att värdera företagens nyheter osv osv. Planer föddes om samarbete med oss på TU.
Avslutningsvis träffade vi Sarah Gaeta på Plastic Logic, som presenterat sitt första e-papper ”QUE” i Las Vegas härom veckan. Läsplattan, som synes nedan, har givetvis utvecklats sedan Plastic Logic presenterade prototyper för TU ca två-tre år sedan. Men. Den känns långsam, bilderna är kass, den är dyr (700 dollar) och de tror inte på färgskärm förrän 2012. Jämför man med Bonniers vision Mag+ så är skillnaden milsvidd. Även om Mag+ inte finns så är inte heller QUE tillgänglig utanför USA. En internationell lansering finns inte heller i planerna ännu. Jag tror att QUE kommer var förbisprungen när den är redo för europalansering!
Idag var vi på Google och träffade Rikard Steiber. Ett intressant möte med detta gigantiska företag.
Intressant inte bara för att de har så många produkter och tankar utan att också för att få komma i kontakt med en livsstil. Området påminner om ett campus på universitet. Alla anställda får gratis mat, bio, dagis, gym osv osv
Rikard är en slipad man så naturligtvis sade han inte för mycket. Men några saker tror jag går över det dagsaktuella och har bäring över tid:
Senaste kommentarer